Att få barn var traumatisk för mig trots enkel graviditet, normal förlossning snällt barn så var jag helt sönderriven inombords inte en skråma på kroppen nåja, kanske en och annan men jag såg ju ut som jag alltid gjort men det kändes som jag förblödde invärtes allt har ju inte varit nattsvart absolut inte men med facit i hand är det inga tvivel om att jag fick börja från ruta ett lappa ihop laga, fixa ta hand om ett helt nytt jag och stundvis har att få barn, att ta rejäla kliv in i vuxenlivets smala gång varit rätt traumatiskt för mitt och Antons förhållande trodde vi var så jäkla clever men helt ärligt så rekommenderar jag aldrig någon att göra allt på en gång vad det än gäller vi har haft en lång inkörnings period, må man ju säga men ibland kommer jag på mig själv leker med elden och tänker; har vi lärt oss nu? jinxelijinx men jag kan inte låta bli att känna att jo, visst är det nu vi börjar kunna njuta av skörden skriver det här påväg till min lillebror och Algots kusin och vår allra senaste Clausen-Brunnare Helle, Algot är nu 3 och skrattar högt när något är kul på ipaden ända från magen och det är som min är sammankopplad med hans hans fniss är mitt fniss skrattet vibrerar i hela bilen som om de senaste 3 åren ryms i ett enda gapskratt morgonsolen som bländar oss i bilen, klockan är bara sju sommarlovskul som väntar med hans busiga kusin så stor nu att han upplever en helt ny känsla; förväntansfull den sprider sig som ett mjukt täcke bäddar in oss alla en byggsten i taget som sen blir deras liv även om vi säkert har både good and bad times framför oss livet har antagligen några läxor kvar att lära oss så är det en sån oerhörd lättnad att äntligen få känna tänk att det kunde bli såhär bra
