<div> </div> <div> </div> <div>Hej från bebisbubblan. Jag trodde den var en myt men den är helt sann. Vi är bebisyra. Det är inte nödvändigtvis så att man inte får något gjort för att bebisar är krånliga och jobbiga utan för att man kan helt enkelt inte sluta stirra på dem när de är ultrasöta. Jag kan stirra på Algot i timmar utan att överdriva. Eller så bara måste jag gå och lägga mig brevid honom och Anton när de försöker sova. Resten av världen är irrelevant. </div> <div> </div> <div>För två veckor sen grät jag över vårt ofärdiga kök och min stora mage som aldrig verkade vilja bli en bebis. Inte visste jag att allt skulle bli klart prick samtidigt (true story, Anton frågade mig vilken färg jag ville ha på våra fogar när jag låg och yoga-andades i badkaret med lägenheten full av hantverkare). Men nu har vi allt. Det är knappt så jag vågar tro på det men det verkar ju vara sant.</div> <div> </div> <div><3 </div> <div> </div> <div>P.s Till framtida gäster: don't worry, vi byter inte blöjor på diskbänken men en och annan d-vitamin får han där ibland. Puss. </div> <div> </div>
