En fest i september: första delen | Christin Clausen Bruuns blogg

För en dryg månad sen, den 19 september kl 14.00 mer precist, dukade vi upp för Algot. Fem månader in i leken och det var dags för vår version av en namngivning. Inget hokuspokus, bara en gedigen fest. Vi bjöd in ett trettiotal människor till "svensk och dansk kaka till kaffet" och satsade alla våra kort på att vi kunde vara ute. En aning djärvt sådär i slutet av september, men jag tänkte att sommaren var skyldig oss det. Alla bilder är tagna av min strålande svägerska Helle och sedan redigerade av mig. Det är verkligen ett bra tips: be någon annan (som du tycker tar fina bilder) fota, för du kommer att vara upptagen och disträ. Helle fotade även när jag hade 25 års fest och det är verkligen superroligt att ha efteråt. Dundertack, Hells! Vi sprang ut och in med allting tre, fyra gånger under förmiddagen och jag svor åt vädergudarna. Vi hade ingen plan B och bad en stilla bön. Kom igen, leverera! Ungefär kvart i två var himlen sensommarblå igen och regnet var ett minne blott (nåja, nästan). Tacka påven för det. Vi valde bort allt extra högtidligt men satsade helhjärtat på dekorationerna. Det högtidliga skulle komma av sig själv om det ville sig så, tänkte vi. Jag var så lättad över vädret att jag sprang runt barfota ! Vi hade bakat en svensk tårta. Och köpt en dansk. Förnödenheter så vi kunde skåla för Algot många gånger om. Gnuggisar, för att alla älskar gnuggisar. Fem i två var vi alla klara och redo, puh! Fast inte utan all superhjältehjälp från nära och kära. Kan hälsa och säga att man är inte lika effektiv när man samtidigt måste hålla en bebis vid liv. Så lite barnpassning var både nödvändigt och guld värt. Till sist började gästerna trilla in. Välkomna, everyday Anton is hustlin. Hej hej Gnuggisproffsen Malte och Iben En gäst var i Algots storlek - hans favorit Edith! Hon är en riktigt badass. Som sig bör! Och på den noten fortsatte festen! P.s Helle är hon till vänster och armen kring henne är min lillebror.