<div><a title="Me&A" href="https://www.flickr.com/photos/134988819@N03/20093132953/in/datetaken-public/"> </a></div> <div> </div> <div>Jag ligger i sängen och lyssnar på Algots djupa, trötta andetag. Ibland tre snabba på raken, det är som om han sjunker djupare ner i sängen för varje suck. Idag är vår andra dag tillsammans efter semestern. Jag har aldrig jobbat så intensivt på ett jobb, som på detta. Ibland, när osäkerheten gör sig påmind, blir jag orolig över att jag inte gör mer än bara vara mamma - speciellt i en tid som defineras av framåtanda och startgropar. Så dumt. Speciellt när detta är det bästa projekt som jag skapat och startat. Världens bästa arbetsplats, även om chefen beter sig som en barnrumpa om man inte gör som han säger. Sex timmars arbetsdag är inget alternativ, här jobbar vi tills vi stupar. Jag är så trött på eftermiddagarna att jag orimligt ofta går in dörrkarmar med axeln, slår huvudet i lampor och missar soffan när jag skall sätta mig ner. Utmattad. </div> <div> </div> <div>Utmattad och in i märgen lycklig. </div> <div>Oron försvinner för varje tandlöst litet leende.</div> <div>Vill inte vara någonannanstans än här. </div> <div>Allt annat kan vänta. </div> <div> </div>
