Så blev det julafton till sist! Det härliga med att leva med någon som gillar att laga mat (Anton) är att det i alla fall bli gott genom hela dagen. Det blev en annorlunda jul hemma i stan och med olika familjemedlemmar på olika sjukhus. Så kan julen också gå. Årets julklapp blev att alla återhämtar sig trots allt. När både besvikelse och oro lagt sig lite försökte vi ändra fokuset till mys såklart. Det härliga med att vara kvar i stan är alla kompisar. En julhälsning i Folkets Park är inte fy skam! Tomten var lite sen och hade missat deadline. Så jag och barnen fixade lite på stan och åt jul-sushi. Allt kan julifieras uppe i huvudet. Barn är så otroligt bra på att leva i stunden. Vilket är en helt strålande egenskap för det mesta. Kanske speciellt på julafton. Jag och Anton fick en julklapp som fick åka upp direkt. Till sist kom tomten ändå. Han lämnade ett telefonmeddelande och sa att julklapparna stod utanför dörren. Algot sa ”det gör inget att han var sen, jag är bara så glad för att han finns”. <3 Idun var cuteness deluxe när hon tjoade över sina paket. Sen gick hon stenhårt in i karaktär. Dansk julmat blev det hos oss. Det är den bästa! Barnen lekte i timmar (aldrig hänt innan?!) med sina leksaker och när klockan var 22 sov nästan alla. En god jul på sitt sätt, ännu en gång.