Det är vår första jul här i sommarhuset. Vi brukar fira hos Anton föräldrar men av anledning av 2020 så fick vi inleda vårt eget firande. Det blir oväntat mysigt. I stan tar vi in granen tidigt, jag tycker det är mysigt att njuta av julgransljusen hela december, men här blev det mer traditionellt att vi tog in granen två dagar innan jul. Jag får erkänna att det gör att man inte är lika trött på julen som andra år utan kommer in i ett skönt jullunk. Eller så är det miljön här så är mer julkompatibel, i stan fortsätter livet så snabbt. [gallery columns="2" size="full" ids="2147375758,2147375759"] Vi äter frukost länge varje dag och får köpa ny mjölk varannan dag eftersom vi dricker så mycket varm choklad. Idun tultar knappt runder längre, utan springer och en dag hittade vi henne halvvägs uppför trappan. Ett ivrigt litet liv. Och nu lever vi med stängda dörrar och gummisnoddar på köksluckorna. Den största utmaningen med att få barn med 5 års mellanrum är att de har ganska olika behov. Men annars tycker jag jullovet är ganska så skönt i skrivande stund. Första året på flera år som jag kommit ner i varv på julen. Jag har annars väldigt lätt att alltid sväva i ett stresslänge. Även fast jag inte rent praktiskt är stressad. En sjuklig inre stress. Men det var en lång väg hit. Så jag njuter av håret på sne och samma kläder i flera dagar i sträck. Häromdagen bytte jag om... till ett annat mjuksställ. Nästan lika mysigt som dessa megagoa små ben.