[caption id="attachment_2147366085" align="alignnone" width="800"] Källa: http://annagillar.se/?p=10739[/caption] Smakar så kostar det. I alla fall energimässigt. Det funkar inte helt att dansa till kl fyra på morgonen och sen gå upp och göra samma sak fast som en arbetsdag. Så istället för att pressa fram blogginlägg igårkväll somnade jag typ 20.15. Fast då hade jag iof vaknat 04.30 i ett ångest påslag samma dag över alla små saker jag inte tagit tag i som åt upp mig inifrån. Kändes det som typ. Det är verkligen en finlinje man balanserar på när ångesten blir en sjuhelvetes drivkraft (jobbade undan så mycket igår!) och blir totalt handlingsförlamande (varför jag var tvungen att jobba undan). I alla fall. Sen har jag funderat på det här med nystart och semester. Alla beter sig som om man har överskott med energi nu. Nu jäklar! Höst! Medan jag tänker att man (kanske) har normalt med energi nu, efter semestern. Om man har tur. Man går på semester för att vila upp sig från vårens intensitet. Men börjar ändå hösten med att lägga i en högre växel. Som vanligt. Som om semester gett en extra energi, att man bunkrat upp istället för fyllt på. Med nystartat företag och småbarn bunkar jag i alla fall inte upp någonting kan jag meddela. Här är det status quo hela tiden. Men våren lärde mig att jag får tydligen saker gjorda ändå och det är ju bra nog. Och för att avrunda den här utläggningen har jag i alla fall kommit fram till en sak i sommar. Att jag vill att det ska finnas plats i mitt liv för danskvällar till 04.00 ibland och där man hinner vara trött i tre dagar utan att världen går under eller man känner sig som världens sämsta människa. Typ så. [caption id="attachment_2147366083" align="alignnone" width="800"] Källa: https://www.wmagazine.com/gallery/best-copenhagen-fashion-week-street-style/amp[/caption] Och så har jag spanat in den här halsduken från Samsøe Samsøe som jag nog ska leta upp när jag åker till Köpenhamn nästa vecka. Jag har äntligen förstorat min förlovningsring efter 3 år utan. I'm never going back och det är ju skönt att vara tillfreds med. Tid för bigger times nu. Bokstavligt talat. [caption id="attachment_2147366084" align="alignnone" width="800"] Källa: https://www.pinterest.se/pin/63191201006661322/[/caption] Så spenderar vi vår sista "semestervecka" i huset. Jag jobbar ju på så gott det går med "mamma mamma mamma mamma mamma maaaaaaammmmaaaaaa" i örat. Treårsåldern påminner mig om tiden han var bebis och han skrek och man inte visste vad man skulle göra. Jag upplever samma desperation nu när allt man göra blir fel. Som när han ber om köttbullar men får ett utbrott för att det inte är korv när jag lägger upp dem på tallriken. I alla fall. Huset. Funderar på om jag vågar målar det rosa i vardagsrummet. Inte som "vågar" för om det är rätt eller fel för någon annan.. Men mest för jag orkar inte måla om det om jag inte gillar det. Går ju hellre ut och dansar till tidig morgon kom vi ju fram till.
