Förra helgen hoppade jag på tåget till Helsingborg. Det är något med doften när man kliver av tåget på Knutpunkten som liksom borrar sig in i märgen på mig. Som att doften av av hav och friskt luft har etsat sig fast i huden på mig, efter en barndom vid kusten och ungdomsår vid kajen. Jag är således från Helsingborg, men det känns längesen nu, även om jag kan berätta om något minne vid nästan varje gata. Men nu har alla i min familj flyttat härifrån och staden är inte längre min. Däremot har jag kvar två av mina bästa vänner här, så det händer fortfarande att jag hälsar på mer ofta än gemene man kanske. Denna gången vandrade jag uppför drottninggatan. Och om man gågatan i Helsingborg håller på att förtvina så har drottninggatan potential. Rosa valv och entreprenörer som satsar hjärta och själ i att få sina verksamheter att blomma ut. Som restaurang Regio, en liten italiensk kvarters krog på norr. Där var sannerligen en familjär stämning. Varsamt och personligt inrett. Jag bidrog med min väska från Malene Birger. Åt helt otroligt god pasta, delade på en flaska vin med två kompisar, åkte hem och somnade framför tvn. En enkel men otrolig lyxig lördag. Rekommenderar upplägget till alla.