Vi är tillbaka i stan! Jag älskar att ha gräns under fötterna ena dagen och asfalt den andra. Även om jag ska erkänna att jag funderar ganska mycket över, well, livet just nu. Det är så stora frågor som cirkulerar i huvudet och även om inget är akut så gungar marken (oavsett om den är av gräs eller asfalt) när när ifrågasätter grundsaker som jobb, relationer och vart vi ska bo den dagen vi växt ur vår lägenhet. Fortsätter fundera gör jag i alla fall i ett par klassiska sommarsandaler från Teva. Och så hänger jag på lekplatsen. Inte ett favoritställe förutom precis just den här årstiden. Ofta efter förskolan har sällskap med en annan mamma från Algots förskola och sen sitter vi under ett träd och delar livet med varsin bebis under armen. Det är fint sällskap och riktigt mysigt - lekplatsen till trots. Det föräldrarlediga livet kan annars lätt bli lite ensamt. Men dessutom har jag klarat av min första natt ensam med båda barnen! Kanske ingen biggy för den med fler barn sen länge men det är något jag oroat mig för. Och så gick det så himla bra att jag kände en lite frihetskänsla pysa i kroppen. Det finns svängrum där ute! Och så gick jag en sväng till posten och njöt av 500 meter egentid. Det är så otroligt intensivt detta småbarnsliv. Och jag känner mig skörare än någonsin och undrar om jag är tillräckligt tuff för att palla allt. "Ta inga beslut i affekt" sa min frisör när jag satt där höggravid och uppmanade mig att inte göra en drastisk förändring förrän bebisen var minst 1 år. Tror den regeln bör appliceras på flera aspekter i livet. Hur som. Sommarlovet är efterlängtat.
