En klassisk färgkombo i min värld. Det var längesen nu men helt plötsligt kändes det tryggt igen. Idun har en ny pyjamas. Hon vill aldrig sova i två delad pyjamas, men alltid i klänning. Så gjorde det enda rätta och köpte en pyjamasklänning. Kan vara det gulligaste ever. Utöver det har jag varit så vansinnigt trött de senaste två helgerna. Kroppen har typ känts…öm. En klassisk kombo av februari, aningen mycket jobb och min pms som står utanför dörren. Så otroligt dränerandet. Läste om en startup som utvecklar ett slags verktyg till företag, så de enklare ska kunna stötta och möjliggöra en mer jämställd vardag för när kvinnor når klimakteriet. Statistiken visar att det är då kvinnor går ner i tid igen pga symptomen som påverkar livet så mycket. Arbetslivet ska anpassa sig efter människan och inte tvärtom. Bra tanke, som jag tänker när jag känner mig helt dränerad dagarna innan mens. Algot krymper, fast tvärtom. Vi ska åka till London nästa vecka när det är sportlov. Han längtar efter att ”få prata engelska på riktigt”. Anton försökte med diverse knep att ta mig ur dimman. Han kärlekspråk är mat. Tur min pms älskar det extra mycket.
