Det har varit en skön helg ändå. Jag vet inte vad vi har gjort riktigt. Men på något sätt är det mindre stökigt i lägenheten, tvätthögen är lite mindre, köket är städat och jag orkar skriva detta efter klockan halv nio. Även om en vän frågade mig i helgen "vad gör ni om dagarna?" och jag stirrade ihåligt på henne, pekade på Idun och sa "detta". Det är det jag gör. Algot som "är nästan sex" och kan räkna till femton på engelska och pratar om att han ska få läxor efter sommaren. Fångar pokémons och har lärt sig breakdance "av youtube". Som börjar gråta när jag skriker "nu klär du på dig" och säger mellan tårarna efter jag förklarat att jag blev irriterad att "man får vara irriterad men man får inte skrika". Det har äntligen blivit kallt i Skåne. Jag gillar ändå den här krispiga kylan, speciellt med lite sol till. Annars kan du ju bli rå-kallt när den fuktiga Malmö-vinden drar igen om lager man har på sig. Och så påminner mig denna tiden om förra när denna låg i magen. Så annorlunda allting känns, och så ont jag hade då. Jag kände mig fången i min egen kropp och mådde så himla dåligt varenda dag. Vissa veckor gick jag inte ut en enda timme eller dag för jag mådde så dåligt. Även om det är snart ett år sen jag var gravid så kände jag sån lättnad att jag inte är höggravid nu. Känner mig mer som mig själv med en bebis utanför kroppen. Även om det strålar ner i ena benet när jag ligger ner. Blev extremt nojig fram till det högg till i ena skinkan när jag satte Idun på höften morgonen därpå. Detta kånkande av barn, hade glömt hur slitsamt det är för kroppen. Anton har ont i handledarna av barnvagnen. Annars har vi ätit falafel, pasta med tomatsås och några trötta köttbullar, lussebullar, en syrlig och krämig ost (som jag bad om i ostaffären) och druckit en himla massa kaffe. Sånt som vi gör när vi är lediga.
