Jag har sjukt många tankar i huvudet just nu. Utmaningen med att vara frilans är att man har flera olika projekt igång samtidigt. Ibland drömmer jag lite om att bara jobba med ett varumärke inhouse och bara fokusera fullt på ett och samma. Samtidigt så är det ju något jag faktiskt gillar med frilanslivet att varje dag är annorlunda. Så slutsatsen blir väl som vanligt att allt har en framsida och en baksida. Malmö var i alla fall fin när jag gick till jobbet en dag. Nu är vi mitt i det - när det knappt är ljust varken påväg till och hem från jobb. Just nu går min tid absolut mest till ett nytt uppdrag som är extremt roligt. Och utmanande. Men genuint jätteroligt. Att bli bekräftat och få förtroende i sitt jobb är en himla kick. Det är en underbar drog att känna sig duktig (tyvärr). Hamnar väldigt enkelt i att jag inte kan sluta och hade jag inte haft barn hade jag nog jobbat ihjäl mig för det är så härlig känsla att bli bekräftat. Hur som. Det en app jag jobbar med nu, som lanseras i januari. En gång sa jag "att jag aldrig skulle jobba inom tech och med startups". Tror jag sa det för att jag var rädd för att jag var för dålig för att klara det. Och nu, ett par år senare, är jag där. Never say never osv. Medan jag var på jobb hade Anton lyssnat på ett avsnitt av "Meny" där dom pratat om hur man gör dom bästa lussebullarna. Så han hade satt igång ett ganska så avancerat bak mitt i kvällspasset. Typiskt Anton. Inledningsvis blev jag irriterad för han var irriterad för att det var så mycket på gång. Men samtidigt var det ju väldigt mysigt att äta lussebullar när barnen lagt sig. Smakar det så kostar det (energimässigt denna gång) och jag ska väl inte kasta sten i glashus. Jag kanske inte lagar mat och bakar men jag kan också sätta igång flera projekt samtidigt när inspirationen kickar in. Sen hade vi en helt vanlig fredag med potatis, kött och sås. Jag tog ett glas vin och barnen en smakis. Fick tjata på Algot att han inte bara kunde äta svartvinbärsgelé och borrade ögonen i Idun med ett "sitt ner" när hon försökte krypa upp på bordet. Jag gick och la mig halv tio, medan Anton kollade på en serie och drack en ingefärsläsk. Idun vägrade sova själv kl 01.30 precis som varje natt just nu och vaknade 05.30 precis som varje morgon. Ett helt vanligt liv alltså.
