Slå dig ner så ska jag berätta något kul. Jag har varit magsjuk och skvalpar i skrivande stund runt i resterna. Det är förstås inte roligt, jag är väldigt ironisk. När jag hämtade Idun från förskolan i tisdags så hängde det en röd, ilsken lapp som varnade för kräksjuka, men jag kunde inte låta bli att tycka att det var lite väl bra tajming att jag började känna mig åksjuk bara några timmar senare. När jag låg vaken på natten funderade jag på om jag inbillade mig för att jag ville slippa leva upp till min kalenderns förväntningar. Men väl inne på toaletten, hulkandes, tyckte jag mitt självhat var lite väl orimligt. Igår sov jag 4 timmar mitt på dagen, och de andra 4 timmars läste jag i min bok. Den är väldigt bra, men framför allt tycker jag det är sjukt mysigt att ha sällskap av en bok. Jag har annars väldigt svårt att släcka ner tankarna, de bara maler och maler och tummen den bara far över skärmen som en skållad råtta. Det är skönt att lägga tankarna hos någon annan. Ibland går jag till och med igenom en scen jag tyckt om i senaste kapitlet när jag ska sova för att inte tänka på något realistiskt. Det är ett bra trick jag fick en gång av en terapeut när jag hade problem att somna. Det var allt för nu, så blev denna vecka. Jo, Idun är hemma också, pigg och glad som en piggelin i strålande sol. Bara det att den smälter i solen och rinner ner från hennes näsa. Så all magsjuka har haft sitt egen soundtrack av "mmmmmaaaaaaammmmmmaaaaaa va eeee duuuuuu".
