Det är mysigt att drömma om den nya lägenheten och det blir tydligt när både jag och Anton prokrastinerar på jobbet för då dyker det alltid upp ett sms "den här då?". Just nu är det köksstolar vi sms:ar till varandra. Vi kommer byta vårt köksmöblemang eftersom vi båda längtar efter ett större bord och nu får vi äntligen plats! Vi kommer faktiskt ta vårt middagsbord i huset till lägenheten. Det är ett vitsåpad bord i björn från Norrgavel. Extra brett och kan göras extra långt. Men vi har liksom inte haft användning för det på det sättet vi föreställde oss i huset eftersom vi nästan alltid är ute, så vi tar det till lägenheten. Men då behöver vi köksstolar. Här några tankar vi har luftat. Svarade på detta sms:et från Anton med ett "absolut nej". Inte för att stolen inte är vacker men jag blev ändå förvånad för det är olikt allt annat vi pratat om till lägenheten. Det som gick bort för mig var ryggen i rotting. Denna modell var en seriös spelare för mig. Jag ville ha något gediget och beständigt. Anton förstod vad jag menar, de är alltid den stolen de ritar in i olika projekt på jobbet just därför, men den var tydligen också erkänd obekväm. Så den gick naturligtvis bort. En annan seriöst spelare! Det var Anton som föreslog den, efter att ha kommit i kontakt med leverantören via jobbet (Anton är alltså arkitekt och ritar även mycket inredning). En bubblare men med några farhågor. Dels bekvämligheten, Anton envisas med att vi ska åka till deras showroom i Köpenhamn och provsitta för han är orolig för den korta ryggen. En annan farhåga var att han var rädd för att det blev en sån stol som man valde för att man inte vill ha samma klassiska stol som alla andra (skyldig!) men där man ändå ångrar sig till sist. Jag köper hans poäng med att de flesta stolar ändå är inspirerade av klassikerna. Jag slängde in denna för att tänka i ett helt annat spår. Ibland kan det hjälpa en att antingen förstå att man faktiskt var på rätt spår, eller så blir man kär i någon annan och då var det ändå inte ment to be. Anton var skeptisk till denna, medan jag fortfarande tycker att det kan bli en fin kontrast. Till historien hör att jag tycker köket är aningen lantligt i stilen som jag har svårt att förlika med med. Tror det var jag som slängde in denna i konversationen med ett "kan bli fin med ett annat tyg". Jag gillar ju verkligen att sätta en prägel på inredningen med textiler. Men det var nog aldrig ett seriöst förslag. Jag tar tillbaka det. Och så var vi tillbaka där vi började. Dessa stolarna var en självklarhet för mig från början och vi var så nära att lägga en beställning, men sen var vi tvungna att stöta och blöta om det verkligen var en självklarhet. Men jag tror vi har en klassiker.. jag menar, vinnare.
