Att bo trångt med barn Jag längtade efter att ha barn med Anton fantiserade om att vara tre så himla lätt att glömma mitt i vardagsstressen och bombnedslaget som numera är vår lägenhet i Malmö men så var de jag ville ramla över leksaker gå in i varandra alltid vara tillsammans vi funderade aldrig på att flytta kanske i en nanosekund men jag älskar den här lägenheten och att få barn var en tillräcklig stor förändring dessutom var det här jag föreställt och drömt allting ville börja det här livet här i vår oas som vi byggt upp tillsammans och växt upp i jag och Anton vi var bara tjugotre och tjugofyra när vi flyttade in precis börjat utbilda oss småglin i en stor lägenhet nu bor vi istället trångt att att bo trångt med barn, compact living och så vidare var det jag ville vi delar rum med Algot där vi också har något slags kontor funkar utmärkt känner inte alls behovet av ett eget rum varken till Algot eller oss vi har 2,5 rum det räcker gott till oss livet med barn behöver inte vara så dumt