Så blev det äntligen höst. Glad första höstmåndag! Jag längtar till sånt här och sånt här och sånt här. Eller att kofta på den här klänningen och springa runt i Köpenhamn, eller London för den delen. Men först några sista intensiva dagar att lägga till den senaste intensiva veckan. Har bokat in ansiktsbehandling, klipp-tid och gravidmassage sen, hehe. Gravidmassagen fick jag av Anton och han sa "jag tycker verkligen du ska gå regelbundet på det för du har knappt låtit dig själv vara gravid". Den observationen och omtanken var gulligare än själv presenten <3 På onsdag har JWHF ett lunchevent tillsammans med Folkuniversitetet här i Malmö. Folkuniversitetet lanserar ju flera roliga nyheter i sitt kursutbud och det ska vi skåla in. En av deras nyheter är keramik-kurser så vi ska vara mitt där det händer, i en av deras keramiklokaler. Annorlunda, jordnära men så himla mysigt! Även om det är alltid är så knäppt mycket jobb att hålla i events, puh! Tänker alltid på det nu när jag själv går och blir bjuden på olika grejer, hur mycket jobb (det oftast) är bakom och försöker respektera det jobbet (som vilket annan insats som helst egentligen). Annars? Jag har fått min första "är du bara halvvägs i graviditeten? Så stor du är!"- kommentar. Även om den som säger det tror och tänker att det bara är en oskyldig observation utan någon värdering i så är det aldrig det. Kvinnokroppen värderas ständigt. Och mindre premieras alltid. Jag har alltid varit relativt normalviktig men minns redan i mellanstadiet när personalen i köket alltid kommenterade när jag tog mat två gånger. Jag har alltid varit den som är "glad i mat". Inte mig emot, men mig emot att det ens ska kommenteras. Kvinnokroppen va, sånt slagfält. Ständigt iakttagen.
