Jag har haft en riktig härlig helg och en riktig trött helg. Men det känns mer ok när det är på grund av att man har haft det härligt. Jag somnade 20.30 igår. Det är den enskilt största förändringen i mitt liv sen jag började äta medicin - jag somnar lätt och sover hela nätterna. Och så gråter jag mindre, men kanske gråter jag mindre för att min kropp börjar hämta in på helt vansinnigt grov sömnbrist? Vem vet, men det spelar inget roll när allt går åt rätt håll. När jag var hos min terapeut sist började jag gråta när jag vi pratade om att jag laddat mitt batteri. "Vad tror du att du låg på när det var som värst"? frågar hon mig och pekar på batteribilden hon ritat upp. Hon frågar mig varför jag blir ledsen av att tänka på det och jag svarar helt enkelt "jag förstår inte hur jag orkade". [gallery columns="2" size="full" ids="2147376176,2147376175"] Jag var i Helsingborg i lördags och träffade två av mina äldsta kompisar. Relationer är inte lätt och jag är väldigt glad över att vi närmar oss 20-år av vänskap. Det hinner hända så mycket på vägen, så jag är väldigt glad att den aldrig tagit slut. Vi drack kaffe ute och tog ett glas vin och samtidigt som vinden ven runtomkring oss. Annars har vi också byggt om vår sänggavel och rensat ut i vardagsrummet där vi ska bygga en ny TV-bänk och så dammsög jag upp 10 olika portioner av pasta under soffan. När det nya tyget till soffan kommer är slut med att äta middag i soffan. Dags att växa upp.
