Köpenhamnsdrömmar och en vänskapshistoria | Christin Clausen Bruuns blogg

Jag småspringer irriterat till tåget är det inte konstigt att ju närmre man bor en hållplats, desto mer måste man springa jag är trött och glömmer ett ögonblick vart jag är påväg. Jag är fortarande hos Algot i tanken medan jag per automatik trycker ut en biljett köpenhamn tur och retur jag kommer inte ihåg vart jag lägger biljetten och jag kommer bli irriterad igen när konduktören vill kolla på den men det vet jag inte än jag lutar huvudet mot huvudstödet, det är otroligt hur skönt ett huvudstöd kan kännas när man suttit bland hundar och resväskor i snart ett år jag blundar, livet snabbspolas bakåt Vi är fortfarande studenter, går på universitetet i varsin stad med bara ett litet hav emellan vi spenderar för mycket pengar på dyra väskor och tar all den lediga tid vi har mellan föreläsningarna för givet träffas i Malmö ibland, och Köpenhamn ibland hennes favoriter blir snabbt mina och i Malmö går vi i samma butik så många gånger att butiksinnehavaren till sist frågar om vi jobbar med mode eller något vi går aldrig dit igen pratar livligt om framtiden kan för allt i världen inte föreställa oss hur den kommer se ut vi är fulla av åsikter barn, jobb, hus, herregud Tåget rullar in på perrongen och jag småspringer upp för trapporna eftersom tåget är sent där står hon i sin hallonröda jacka, vilar händerna på magen som är större än vanligt jobbar nu som jurist på utrikesdepartimentet i Köpenhamn åker ofta till Bryssel har köpt hus, förlovat sig och har Algots kusin i magen vi är mitt i framtiden jag visar bilder på Algot, pratar om sommarhuset men erkänner att det är lite tufft just nu hon lyssnar och vi fikar länge så som vi hade tid med förr Jag kan knappt bära allt på vägen tillbaka tar upp två säten på tåget har famnen full med ranunklar, vallmo, anemoner och franska tulpaner vi gick runt på torget minst en timme, i en annan livstid klämde och kände drömmandes framtiden kändes inte längre lika läskig mer lovande än farlig vi planerade att åka ut till ett område där körsbärsträden blommar vilt senare i vår lovade varandra att göra sånt som inte hunnits med på äldre dar fantiserade om sommaren fast nu med varsitt barn Jag hinner knappt komma innanför dörren innan Algot är där med alla sina åtta tänder i vädret och armarna upp i luften vill att jag skall ta upp honom jag sätter blommorna i vatten med ena handen med en unge på andra höften han lägger sina varma och alltid kladdiga händer om mina kinder böjer sig in och ger mig sin version av en puss Det har varit en sådan vansinnig bra dag och när jag går och lägger mig är det första natten på över ett år som jag sover en hel natt