Är det denna vecka vi kommer minnas när sommaren sen regnar bort? Nåja, den tiden den sorgen, det här är underbart. Och även fast jag jobbat en del så blev det en hel del bilder. Alltså en hel del sommargött också. Jobbade hemma i fredags och gick sen över till grannhuset. I bara ben och kjolen som väntat på sol sen Barcelona. Så härligt. Satte mig på granngården där Hanna bor. Så himla härligt och enkelt och kände i hela kroppen hur underbart Malmö är på den här tiden av året. Lärde ju känna Hanna efter jag började hyra en kontorsplats hos Lokal54 och resten är historia. Ljuvlig person! Och vilket kök, visst? Blev inspirerad av detta fina och blev sugen på något liknande. Även om detta underbara skåp är allt för stort för oss. Från Ikea! Hela Hannas lägenhet är underbar och vilken omvandling. Älskar när man tar hand om lägenheten och värnar om detaljerna. Hanna har exempelvis tagit fram det gamla golvet. Kan icke förstå hur något lagt ett nytt golv över detta. Gick hem och bytte skor för det blev så svettigt. På kvällen! Dessutom blev det så tydligt hur enkelt man kan ändra en outfit med olika skor. Kul, tycker jag. Vår gård är som allra, allra bäst nu. Även om något djur åt alla våra tulpaner i år. Men vårt körsbärsträd är helt enastående och snart blommar även vår syrén som är som ett träd. Tiden, typ det finaste i en trädgård. Vi köpte pizza och nöp gårdens soligaste plats. Fördelen med att ha bott här i åtta år. Man vet precis var solen står och går. Och den här gottegrisen, gjorde precis det. Gottade sig. Älskar att han fattar myset. Sen blev det en ny dag och även om Malmö är underbart atm så flydde vi storstan. Anton ut till huset med några kompisar och jag och Algot åkte till Antons föräldrar... ... i Kvidinge! Eftersom vår lägenhet skulle målas och jag behövde jobba. Då är det skönt med snälla svärföräldrar. Och så åkte jag in till Helsingborg en sväng! Mötte upp Marie & Kajsa som jag hängt med sedan gymnasiet. Vilket helt plötsligt är längesen. Nästa år, när vi fyller 32, har vi känt varandra halva livet. Haha, så knäppt. Det är skönt med gammalt mitt i allt nytt. Och så mitt i middagen kollade jag när sista tåget tillbaka skulle gå. Vilket visade sig vara tjugo minuter senare så det blev snabba puckar. Lite trist och drabbades av svåra ensamhetskänslor på tåget hem igen, när det kändes som alla andra njöt av sommarnatten. Och så var vi tillbaka i stan! Jobbade idag också, under förmiddagen. Innan Anton hämtade upp mig och Algot i Kvidinge. Så skönt att få undan lite. Egentligen handlar det nog mest om att stilla min nervositet. Har gått från att undra om jag någonsin skulle få ett jobb till att dra igång något helt eget. Vilket ibland gör mig så nervös att jag blir helt illamående. Men samtidigt så vet jag att det är rätt eftersom jag aldrig tvekade. Det var samma sak som den gången jag hoppade av en utbildning efter fyra dagar, eller slutade ett jobb jag aldrig hann börja när lönen (chefen) var lömsk. Magkänslan, det gäller att våga springa med den. Att jag har gått från att inte jobba så mycket (utan studerat, varit föräldrarledig och vilsen) till att satsa helhjärtat har ibland ställt till det för mig och Anton. En gång i tiden beskrev jag mig själv som oambitiös. En del av mig vågade nog aldrig erkänna att jag ville satsa på ett roligt jobb. Helt enkelt för jag trodde att jag var för dum eller tillräcklig bra för det. Och så djävulsk rädd för att att misslyckas. Så det är skönt att fått lite vind under sina vingar. Så även om mitt liv inte är speciellt Slow Living just nu, så är jobb fortfarande inte allt. Mitt driv till att försöka vara egen är ju just det. Att slippa välja antingen eller, utan ha lite av allt. Det hjälper också att våga tro på att allt har sin tid. Galet intensivt ena året, lugnare nästa. Men alltid med Algot i spetsen. Som just nu är så himla stor och rolig. Och alltid redo för en glasspaus.
