När jag började blogga så höll jag det för mig själv en hemlighet inte ens Anton visste jag skämdes nog lite blogg, vad var det? inget att hänga i granen, bara slöseri med tid men jag älskade min hobby kanske var det dumt onödigt att skämmas antagligen men en del av mig njöt av att få ha det för mig själv jag kan sakna det ibland det naiva, råa stundvis barnsliga berättandet skapandet historian om mig själv men jag blev påkommen och min bubbla sprack så jag började om ny kula och allt det där vi reste, gifte oss, pluggade och sen blev jag med barn tänkte att tajmingen var perfekt men något sånt finns inte, inser jag nu jag var nyexaminerad från min utbildning utan att hunnit jobba på riktigt inte hunnit bli någon i dagens klimat vilket gjorde mig mer stressad än någonsin förut jag kände att jag var tvungen att kompensera för att jag valde att få barn innan allt det andra helt plötsligt, skulle allt vara cv- användbart för allt i världen, så skulle inte jag bli anklagad för att ha legat på latsidan bara ha varit mamma de senaste par åren fy fan det har inte enbart varit av ondo att uttala någon slags ambition med den här platsen det är coolt att våga tro inte minst på sig själv det är jag glad för samtidigt, har jag aldrig ifrågasatt mig själv lika mycket som nu gillar folk det här? är det här bra nog? räcker detta, har jag en chans mot alla andra? tittat - för mycket - runtomkring jämfört och undrat stundvis skrivit i motvind även om det sistnämnda är något jag faktiskt är stolt över att jag fortsatt trots hjärtat i halsgropen osäkerheten som ibland ger mig ont i magen så har jag vågat lagt tid på något jag gillar fotografera och skriva det är jag stolt över men ibland undrar jag om jag förstört något fint, min ventil jag saknar att ha fönstret på glänt jag tänker högt nu, ventilerar litar på att ni kan hantera det inte hålla det emot mig sen när allt känns bättre för trots allt älskar jag det här kommer inte ens ihåg hur man lever utan men jag undrar kan man verkligen kombinera hjärta med strategi utan att något går förlorat?
