oj vad helgen började svart sånt som är svårt att skriva om just nu, men kanske sen var tvungen att avboka en hel drös saker, gud badade i dåligt samvete att inte orka vara en god vän, skickade sms med darrade fingrar hoppas du förstår, lägger ifrån mig telefonen orkar inte vara en besvikelse men orkar heller inte leva upp till något just nu jag måste trycka på paus en stund men en telefon är aldrig tyst, inte ens när den är ljudlös hela bordet skakar ju jag förstår 100%, du är bäst love you jag får nära till tårarna när jag känner mitt säkerhetsnät sluta upp omfamna en även med ett enkelt sms, man ska lita på sina vänner vågar man så vinner man, så sant som det är sagt Anton är inte hemma det är bara jag och Algot ett litet kraftfullt paket vi sover i samma säng fastän han sparkar mig i revbenen stup i kvarten lägger upp fötterna på min nacke som om jag vore en pall jag sover nästan ingenting men ibland behöver man en känsla av två mer än åtta timmars sömn jag tycker ofta det är ganska jobbigt att ha barn opraktiskt som fan, faktiskt är det men jag kan gnälla allt jag vill för Algot är i mig, ett extra andningsorgan min drivskraft extra bensin och en inre frid jag som alltid varit rädd för att, försiktig att inte leva genom honom inser att det finns en skillnad och jag låter mig själv vila hos honom vi tittar på tv och jag köper ett spel till honom, fastän det nog mest är till mig för jag står inte ut med att se folk ha kul på sociala medier alla som gör en jäkla massa fastän jag säkert är en av dom most of the time så är det ju säkert, eller hur? att det handlar om en själv snarare än SoMe även om det är en katalysator av rang jag fotar knappt nästan föraktar skiten det är grejen med dippar; lusten att dokumenterar försvinner det är väl därför det knappt syns men jag antar att det inte ligger i hjärnans natur att vilja minnas det dåliga mänskliga faktorn är ständigt närvarande även här, i det digitala men det går över, it always does helt plötsligt äter man våfflor till frukost och lunch på far i hatten träffar en fin nygammal vän, går på 3års kalas och Algot somnar på cykeln påväg hem helt plötsligt har man tryckt på play och vi spelas igen har man tur kanske man till och med höjer volymen
