Nu börjar det blomma rejält i vår trädgård vi har mycket, men som mest nu när det snart är sensommar fastän allt blommar en månad senare i år, så kallt det varit men ändå varmare än föregående år. hjärtat lite mjukare, sinnet lite klarare vi köpte ju huset när jag mådde som absolut sämst jag la all skuld på huset fastän meningen var att det skulle göra allt bättre trodde jag var en bortskämd idiot, ett otacksamt skämt men så läser jag exempelvis Elsa Billgrens blogg en helt annan resa såklart men där finns ett hus, drömmar och förväntningar som jag delvis känner igen mig i, hus är läskigt skit förhoppningar öppnar sår ännu värre slår mig att det inte bara är jag som letar efter saker som ska läka mig, jag är en av många som trevar sig fram tänk va, gemenskapen i en blogg en enkel text som gör att någon känner igen sig ärlighet när den är som bäst jag har alltid sagt att det är därför jag skriver folk frågar mig hur kan du berätta så mycket? det är för jag längtar efter att någon ska berätta för mig vet inget som är så förfärligt som ensamheten lätt att förväxla med att vara ensam, jag vet men jag menar den som tar av din själ