På sista dagen i England sken solen. Kanske var det till och med senast jag såg solen? November är trygg och bekant i sin gråhet so far nämligen. Här är min morbrors och kusiners hus, som om i en saga. Det är den typen av hus man ritade som barn. Fyra väggar och ett par tak. Sören hade någon utläggning om ungdomar som kollade på sina telefoner (och var således störiga). Så jag kallade denna bild "medelålders män som kollar på sin apple-watches". Funny because it's true, och hade vi inte haft en hjärtlig och kärleksfull jargong när vi påpekade varandras brister, så hade det blivit bråk. Haha. Algot drog också ett skämt. Men hans var mer av den gulliga typen. Skrattar så ofta åt Algot nu, det är jättemysigt med äldre barn. Så smart och läskig, hehe. Obligatoriskt when in England är en pub-lunch. Vi åkte till mitt favoritställe. Inte för att jag kan så många där men detta gillar jag. Typiskt engelskt. Med öl mitt på dagen och får på bete utanför dörren. Med med en touch av tjusigt. Algot tog en bild på mig! Tack Algot! Hösten köp blev denna kjolen! och kjol överlag, kanske det plagg jag känner mig mest hemma i just nu. Det och en stickad tröjan. Bekvämt, men snyggt (tycker jag). Tack för hjälpen gottegrisen! Sen högg vi in semesterfeeeling med läsk till lunch. Algot blev väldigt besviken när han förstod vi skulle hem dagen därpå. Men det var ett fint kvitto att få. Att han känner sig hemma även här, även om det är både långt och längesen hit. Åt Beef Ale pie och kände att jag bara vill äta den här typen av mat tills det är mars igen. Så det kanske jag gör!
