Från Hasslö till Borghamn. Världens omväg eftersom vi egentligen skulle till Köpenhamn, men hundra procent värt bilturen på fyra timmar. För vi hamnade här, hos vår kompis Gudmunds (föräldrars) sommarställe. Innan barnen kom hade vi som tradition att alltid göra en roadtrip i Sverige för att hälsa på kompisar. Jag minns känslan när sista tentan var inlämnad, jag tjoffade in en bland CD (!!!! pre-bluetooth) i min mammas bil och Bob Dylan vrålade vresigt ut i högtalare med sprängd bas. Det är nästan tio år sen. Inte riktigt, men man kan verkligen ändå påstå att en livstid gått sen dess. Två faktiskt, Idun och Algot. Det var extremt fint att ha dem med hit. Vi var glada! Det är nästan så jag får lust att plocka fram mina gamla bilder, men de ligger på någon avlägsen hårddisk (pre-moln!!). Men visst är här vackert? Husen (!) är omringade av åkrar. Vissa timmar i småbarnsivet spenderar man såhär. Random stående och väntar på att barnet gjort klart någon random på en random plats. Nu fanns det även en lekstuga på tomten. Gudmund har såklart byggt den. Till hela historien hör att Anton och Gudmund (och därmed jag) lärde känna varanda på arkitektutbildningen. Gudmund är således också arkitekt. [gallery columns="2" size="full" ids="2147381478,2147381477"] Men Gudmund är också en väldigt duktig möbelsnickare och designer. Specialbyggda möbler på plats såklart, men hans flickvän Matildas keramik. Nästan så att man himlar med ögonen. Men lägger snabbt till emojin med hjärtögnen, för det de och är så fina! Det var helt nyskördat när vi kom. Sensommar! Även om Vallmon förvirrade mig. Men fint ju. Såklart hade de byggt en bild till diverse barnbarn och syskonbarn också, som Idun och Algot tjuvåkte. Men det var ändå en sån bild man som förälder lite hatar eftersom man måste gå runt såhär hela tiden. Idun skrek sig hes till någon kom. Sommar! Och världens bästa gäng på många sätt! Sånt man minns! Så som det ofta är med Gudmund och Matilda. Här bakade vi pizza utomhus och här pressade vi äpplen exempelvis. Och sånt som hjärnan snällt glömmer. När Idun tjatade och fick nästan precis a l l a i sällskapet att köra runt henne i skottkärran. En av dagarna åkte vi och badade nära Borghmans hamn. Det var inget annat än underbart att bada i Vättern. Vattnet var nästan löjligt glasklart. Våra gemensamma kompisar Vicky & Petter var också där en dag, med deras barn Greta och Bosse! De är också kompisar från arkitektskolan. Fint, tycker jag! Vackert! Sen kom vi hem igen och vilade lite i stenhuset. Gudmund har nämligen ritat och till stora delar byggt två hus på tomten. Så oerhört fina att de förtjänar ett eget inlägg! [gallery columns="2" size="full" ids="2147381505,2147381504"] Glada barn är allt jag vill ha! Behöver ingen blommig falukorv! Men kanske ett mullbärsträd? [gallery columns="2" size="full" ids="2147381508,2147381509"] För oj oj oj vad Idun glufsade i sig. Vill tillbaka på en gång efter detta inlägget. Sommarens somrigaste dagar. Jag tror till och med jag hörde Bob Dylan där i bakgrunden igen <3 Tack familjen Bladh för att ni så hjärtligt delar med er så fint av er sommardröm.
