Hej och välkomna till ett inlägg om vår andra och tredje dag i Helsingfors. Vår andra dag vaknade vi upp till snöfall och betydligt varmare väder, från minus sexton till bara ett par. Det blev liksom bara varmare och varmare för varje dag, så alla pengar på vi la på diverse överlevnads-kit på Naturkompaniet var ju lite överdrivet. Helsingfors är ju inte Antarktis, som en annars lätt kan få för sig. Vi började vår dag genom att traska genom stan. Till den här utställningen, som ni vet. Hann vara där i fem minuter innan vi alla höll på kollapsa. Anton var sur, jag var sur och Algot hade the time of his life. Han blev helt koko i detta rum. Var tvungen att hålla fast honom!? Pyttelite roligt såhär i efterhand. Det visade sig att Algot var ganska trött, så han somnade på tre röda och medan han sov gick vi till konstmuseet Kiasma som var ganska fint. I alla fall i entrén, visst? Men jag var så in i märgen trött. Första stället tog verkligen knäcken på halva familjen. Så vi beställde in mat som var sådär, kopplade upp oss och stirrade ner i våra telefoner fram tills maten kom. Det har nästan blivit som avslappning att stirra ner i den dumburken alltså. Och så passade vi på att kolla på något hus Anton tjatat om. Fast det är iof något som är roligt med att Anton är arkitekt, vi hamnar alltid på konstiga ställen eftersom vi skall se det ena eller andra huset. Hade exempelvis aldrig fått en bild på Helsinki-skylten överst i inlägget om det inte vore för Anton. Nåväl. Medan andra dagen gick åt till att ta av och på ytterkläder i diverser museer och butiker så ägnade vi söndagen och vår sista dag åt att spatsera runt. Vi passade på att vara ute eftersom hela eftermiddagen och kvällen skulle spenderas på en flygplats. Tittar man upp litegrann så ser man väldigt mycket fint. Jag går ofta in i personer när jag är utomlands eftersom jag inte ser var jag går utan mest är uppe i det blå. Fasader, fin grej ändå. Vi letade upp en park och en lekplats till Algot. Men först lite bilder på mig, hej hej Sån himla gullunge. Med så himla mycket kläder på sig. När han ramlade av gungan gjorde han det i slow motion, liksom gungade fram och tillbaka på stolen tills han till sist dök med huvudet rakt ner i en snödriva. Tapper unge, speciellt med tanke på att hans föräldrar inte kunde låta bli att fnissa åt honom. Och det var femte resa som en familj! Tack och puss Helsingfors
