Nu är vi hemma hos min mamma! Jag sitter nästan mest badvakt men det gör inte så mycket. Förra veckan gav vi bort Iduns sista blöjor och rensat ut en massa och då fick jag samma känsla som jag har vid kanten av poolen: så sweet det är med lite lite större barn. Men missta mig inte för en badkruka, icke! Men barnen badar typ 6 gånger på en dag här. Och bråkar likar intensivt. Idag nästan så det drev mig till tårar. Så vi åkte in till Kalmar. Min mamma bor typ 20 min därifrån. Vi har vår favoritlekplats där och så var det en chans att ända låt på detta album. Idun kör ett helt vansinnigt maktspel just nu. Det är hennes way eller… så skriker hon tills öronen trillar av. Inser att vi kämpar på olika sätt men huh. Jag föreställer mig alltid det som en popcornmaskin i såna här perioder. Idun är i ett språng och ett popcorn håller på att poppa. Samtidigt bidrar hon till väldigt mycket lek och skoj. Algot som på vissa sätt hann få ensambarnet permanent i sig (han var ju som bekant 5 år när Idun föddes) blir således både pushad och utmanad av syskonlivet. Och det är fint på alla sina sätt.