Idag är typ första dagen det känns som semester konstaterade både jag och Anton när barnen somnat. En till synes ganska anspråkslös dag och trots att vi högg tag i diverse grovgöra så sjönk äntligen våra axlar. Här på bild i ösregn och ett släp påväg till tippen. Vi har nämligen städat ut växthuset hemma vid huset (därav tippen) och i väntan på att vi ska orka fixa taket (det ligger fortfarande ganska så äcklig isolering mot fönsterna där, men hur ska vi få av ett plåttak som vilar på ett glastak undrar vi?), skrapa bort gammal färg och måla med ny osv osv osv så kan vi faktiskt göra det lite mysigt ändå. Så hyllor inhandlades. En utflykt på 5 timmar allt som allt och när sista skruven var satt och pastan uppäten sprack himlen upp. Vi begav oss till havet för ett kvällsdopp. Regnbåge! Alla tjöt barnsligt när vi såg den. Kändes lite magiskt för alla i familjen. Ett underbart avslut på en fin liten dag med två badglada barn. Inte utan viss FOMO när man ser hur det umgås till höger och vänster men vilken liten guldgruva det är att vara bara vara vi ibland.
