Jag hittade dom här bilderna härom dagen. Det är jag och min lillebror när vi var små. Han bor ju i Danmark med sin lilla familj och nu förtiden är det ju inte utan att man saknar dom lite extra när man inte kan ta varken tiden eller gränsen för givet. Jag saknar dem, så kanske därför jag fastande mer än vanligt bland gamla foton. En av sakerna jag är mest glad för i livet är att vi fick barn samtidigt. Sånt life-hack, eller livs-kvalle. Hur som, vilket man vill, ville mest säga att jag är glad för att vi kan dela det kaotiska småbarnlivet. Detta är bland det finaste jag vet. Här fyllde jag 25 och hade stor fest hemma. Good old days, både innan corona och innan bebisar. Nu förtiden försöker vi facetime:a bland fispruttar, kladdiga fingrar och när man försöker få timmarna innan läggning att gå. Men jisses så små vi ser ut. Och det var innan vi renoverat köket här hemma också, ser jag nu. Innan en himla massa alltså. Som när vi var i New York tillsammans 2011. Jag var där i fem veckor och pluggade engelska och han hälsade på. Då var vi 24 och 22, so tiny. Men once a lillebror, always a lillebror. Det går liksom inte att sluta vara storasyster ibland, oavsett hur lika liv man lever. Så när han ringde mig för typ ett år sen och sa att han sagt upp sig blev jag pyttelite orolig. Men såklart startade han eget. Från reklambranschen, data och analys i Köpenhamn till sin egen webbapp. På sjukt kort tid har han kommit på, byggt och lanserat "Knowie" som blivit himla uppskattat. Det är ett enkelt och roligt spel som man kan spela online med ens kollegor och vänner. Teambuilding online. Små roliga, vardagliga frågor om de man jobbar med eller precis håller på att lära känna. Kom i sån rätt tid att den danska versionen inte räckte, så nu finns en engelsk version också. Blev så imponerad att jag ville berätta om det. Och för att det passar så sjukt bra i tiden. Get to knowie varandra och va tillsammans. <3
