Kanske är det här mer för min skull, än er. Men jag är trots allt en sucker för dokumentation. Det tog inte lång tid att inse att en trädgård ständigt är i rörelse. Och att den här jorden kokar av växtkraft. Även om vi bara haft stället knappt 1,5 år så går vi redan runt och säger saker som "hallonen mognade mycket tidigare förra året". Vi var som maskiner i våras. Sekunden vi kom hit satte vi igång, glömde äta och dricka utan bara körde på. Låtit trädgården vara ett år, precis som man ska men denna våren var det dags att flytta några saker och plantera andra. Som den här Westerlund rosen som ska växa upp längs med den röda husfasaden. Jag ville plocka upp färgen i våra gula fönster här. Även om blomman är lite mer orange än vad jag trodde tycker jag själva blomman är helt ljuvlig. Delikat och skir på något sätt. Här ville jag ha en ros som ville ha söderläge de luxe och en som gärna blomma länge. Vilket den här gör. Men tänk, när vi planterade den i april såg den ut såhär. Okej, höstanemonerna blommar inte än men tycker dom är fina även i sin knoppighet. Dom här dök upp i gräsmattan i år, tillskillnad från förra året. Fint. Den här rosen står på tre olika ställen och har nog varit här långt innan oss. Så jag vet inte vad den heter. Men den är envis och doftar väldigt gott. Har växt och gett otroliga fina blommor trots att kaprifoler, kommunalbuskar och rhododendron tagit över. I år hjälpte vi dom lite på traven och gav dom lite luft. Vi tog bort världens fulaste buske och planterade en gammaldags buskros bredvid en av de rosa rosorna. En madame plantier. Som redan har så sinnessjukt många knoppar och doftar helt vansinnigt gott. Vi tog in en enkel kvist och den fyller hela vardagsrummet. Fint. Nu är det bara tålamodet som fattas. Hoppas den ska växa sig lika stor och stark som på google.
