Förra helgen landade jag här, i Helsingborg, efter en förmiddag där jag stylat sju olika barn och bebisar. Det var en så skön känsla att sätta sig på tåget och åka iväg. Även om det bara var 45 minuter, är det en jag verkligen saknat. [gallery columns="2" size="full" ids="2147379195,2147379196"] Inbjuden till The Vault Hotell i Helsingborg av Yves Rocher. De hade ett event här för ett par veckor sen som jag missade på grund av en sjuk Idun och well, livet. Så när Gabriella skrev "det väntar ett hotellrum på dig när du vill och kan" var jag inte sen på att boka in mig. Så landade jag här, helt själv i deras bröllopsvit. Det var ju otroligt lyxigt. Nej, jag är inte smutsig. Det är någon "vintage-touch" på spegel. Men såhär såg jag ut! De bjöd även på middag på Trattoria. Jag passade på att höra av mig till Johanna och Lisa och frågade om de ville äta med mig. So we did med solen rakt i ansiktet. [gallery size="full" columns="2" ids="2147379201,2147379200"] Sprang sen upp till mitt rum och bara...njöt. Läste ut min bok, öppnade en påse chips och tänkte på hur märkligt det är att hela min gymnasietid utspelade sig i dessa kulisser. Vi flyttade in till centrala Helsingborg när jag skulle fylla 17 och började 2:a ring på Olympiaskolan. Här har jag fått vänner, tappat vänner, gråtit, supit, blivit dumpad och haft engångsligg. Jag har blivit besviken och gjort folk besvikna. Varenda gata fylld med saker som en gång var. Men nu bor ingen av min familj kvar och tiden har krävt sitt. Men på något avlägset sätt kommer det ändå vara en del av hemma. Det ser även helt annorlunda ut. The Tivoli, där jag och Anton träffades, har flyttats till andra sidan gatan. Och på parkeringen jag brukade gena över ligger nu ett pampigt konferens- och hotell. "Inte en chans att The Tivoli flyttas" sa jag då för tio, femton år sen när hotellet kom på tal. Men nu är det där och är ett helt nytt kvarter. Dagens efter en natt av skönhetssömn (jag sov tio timmar!) kom min familj och anslöt till helgen. Vi bestämde oss för att passa på att göra en weekend av det. Bara för ett par år sen skulle det aldrig komma på tal att semestra hemma. Men hemester har visat sig ha sina fördelar och dessutom väldigt härligt. Miljöombyte är ett miljöombyte. [gallery columns="2" size="full" ids="2147379207,2147379206"] Vi bodde på Hotell Sea U. Var ju tvungen att testa och se hur det hela blev. Kontentan? Familjerummet var bedrövligt men dubbelrummet fint. Väldigt god frukost, men lite för själlös foajé. Men en home run med poolen på tredje våningen. Dock var den stående frågan varför de inte gjort saker större när alla ytor är så enorma? Oh well. Det var i alla fall tokmysigt att bada med barnen. Och får väl erkänna då att det närde en liten längtan efter den där greklandsresan där man spenderar hela dagarna i badkläder. På tal om miljöombyte alltså. [gallery columns="2" size="full" ids="2147379208,2147379209"] Sen åkte barnen och Anton hem till Malmö och jag checkade in i ett nytt rum. För jag har trots allt ett par personer kvar i Helsingborg, Marie och Kajsa. Två av mina äldsta och käraste vänner. De som känner mig i Malmö tittar förvirrat omkring sig när Marie och Kajsa ropar "Hej Stina". Då vet man att man känt mig länge. Under högstadiet och gymnasiet var mitt smeknamn "Stina", så i den utsträckningen att Anton trodde det faktiskt var mitt namn den kvällen vi gick hem med varandra. "Vem är Christin?" (bra fråga Anton.) Ett par gånger per år kommer jag hit och spenderar en lördagsnatt med mina två tjejkompisar som nog kan varenda vrå av mig. Det är vansinnigt härligt att kolla serie i ett tyst rum hela dagen för att sen gå och möta upp sina vänner. Känns ju nästan som om man vore 17 igen. Det var en typisk Helsingborgsdag. Sol men så mycket vind att vi fick typ träningsvärk påväg till restaurangen. Marie! Som precis gjort en 180 i sitt liv. Sagt upp sig, köpt hund och ska ta ledigt över sommaren för att fundera på vad hon vill med resten av sitt liv. Tillsammans har upplevt smärtsamma uppbrott, dansat på varandras bröllop, sagt hejdå till våra pappor och nu avslutar vi varsitt kapitel i arbetslivet nästan samtidigt. Kajsa och Marie har varit bästisar sen typ födseln. Ibland gör jag dem sällskap när jag pausar livet en Malmö en sekund. Det bästa dom två kan ge mig! Även om Malmö verkligen känns som hemma nu, så kommer jag alltid ha Helsingborg i mig. Vi åt middag på Sillen & Makrillen. Ett typiskt ställe där jag känner mig väldigt mycket Malmö i min rosa jumpsuit bland alla finkläder. Men maten var god och utsikten magnifik. Skagenröra till förrätt och fisk till efterrätt. Väl vid havet alltså! Och kan verkligen rekommendera deras drinkar. Eller att bara mötas upp med gamla vänner i en annan stad. Eller att ta tillfället i akt. Det piggar verkligen upp.
