I lördags var jag klädd för skog! Förutom att mina favoritskor från Ganni är totalt värdelösa och ger mig såna massiva skoskav att det inte är riktigt klokt. Men det hade jag glömt sen förra hösten. Men var hur som helst pepp på skogen, hösten och att jag och Anton hade en dejt. Barnen hos varsin kompis. Det första som slog mig när vi kom fram var hur otroligt nära Malmö vi var. Vi befann oss vid Knivsåsen, som bara är typ 20 minuter från Malmö och går att enkelt ta sig med både buss och bil. Vi parkerade vid Högebjär 247 94 Torna-hällestad, dit man också kan ta buss Express buss 8 från Malmö /Sjöbo. Här är Dalby Stenbrott som är populärt, men även leden runt omkring var otroligt fin. Extra plus fick promenaden för det var så varierande natur och utsikter. Även om Stenbrotten är Stenbrottet. Väldigt fint och en förstår varför det är välbesökt. På en hög punkt var sikten fri. Anton såg en familj som plockade björnbär och blev lyrisk över idyllen. Höst! Även om vi fick tipset att gå här på våren för att uppleva en helt annan natur och backsipporna. Jag vill gärna komma ut mer, men tycker alltid det är svårt med vart man ska åka. Denna gången fick vi hjälp på traven av arna som anordnat en skulturvandring av konstnären Moa Gustafsson Söndergaard. Det var kostnadsfritt och ett fint sätt att kliva ut sin inspirationsbubbla som annars är typ Instagram. Och så ja, njuta av naturen. Läste om turen på Skåneledens Instagram. Tråkigt är att det är så lätt att missa såna intiativ, den eviga utmaningen med att nå ut va. Lika växlande väder, som växlande natur vilket bidrog till en ovanligt fin dramatik. Istället för dinner and a movie, så blev det en vandrig i skogen för mig och Anton denna helg. Rekommenderar varmt, även om det är mysigt att göra sånt med barnen också. Men vi kommer tillbaka med dem! Må hösten vara lång! Jag har inte lust att bo på landet, jag trivs bra i stan men tycker det är helt enastående att ändå bo så nära natur. Vi har många fina naturreservat och annat så himla nära oss. Här går vi omkring Knivsås-Borelund, Naturreservat dårå. Skriv upp det! Moa berättade mycket om naturen i området och hur det påverkat hennes konst. Fint och inspirerande, och någonstans någongång dyker denna dagen säkert upp som inspiration för oss i gengäld. Moa har förresten även keramikkurser på Folkuniversitetet för den nyfikna. Jag är rädd för kor, men från kamera-avstånd är det ok. Anton, puss på dig! Sen var vi tillbaka vid Stenbrottet. Rundan var ca 5 km och så gillar jag när man går runt och kommer tillbaka till samma ställe. Det underlättar parkeringen i alla fall. Hittade inte just denna på Skåneledens hemsida, men här kan man botanisera runt lite. Vi ses där ute i höst! Det är underbart, lovar. Här är förresten en annan utflykt nära Malmö vi gjorde för ett par år sen, också mysig!