Häromdagen var vi på stranden. Glimminge plantering. Fin lång strand men oftast blåsigt. I alla fall när vi varit där innan. Men nu börjar man bli proffs på det här med sommar va, så man kollar var vinden blåser och kör dit. Ja alltså, det är inte jag som är proffs utan det är Antons familj som är det. Dom kan alla stränder. Så när det var fullt med maneter närmast oss så listade vi ut att det nog borde vara fint här, och det var det! Vi hade inget parasoll med oss så vi var tvungna att bygga en koja för att Idun skulle få skugga. Kände mig lite dum där ett tag när den blåste sönder hela tiden, men till sist fick vi till det. Och fick lovord (och pikar) från övrig strandpublik. Jag känner mig ofta som ett stort barn som har barn. Vi är liksom dom där föräldrarna som glömmer skötväskan hemma och få linda in ungen i toapapper när vi inte har fler blöjor. Nåja, mysigt blev det till sist. Hade i alla fall köpt goda jordgubbar från Josefins bär på Bjäre. Godast på ön! Klädd i en stor skön klänning från Lovechild 1979. Och även om jag skämdes lite inför alla andra föräldrar när vi byggde vår koja så tyckte nog Algot och Idun det var mysigt. Och vi med till sist <3 Kolla vilken delikat unge, delicatoboll you can call us.
