Ett par röda knutar | Christin Clausen Bruuns blogg

Jag växte upp vid havet. Jag minns hur asfalten brände under fötterna påväg ner till stranden från vårt hus. På sommaren tog vi alltid kvällsbad, huttrade när vi sprang tillbaka i halvljummen sommarkväll. Jag kunde vara i hur länge som helst, visade mormor att jag kunde stå på händer och simma långt. Bakom huset hade vi en äng, och sen en skog. I skogen brukade jag och min lillebror plocka vitsippor. Vi cyklade hem i en nedförsbacke utan att bromsa och gav dom till mor. På ängen spelade vi fotboll och ibland firade vi midsommar. Där slängde vi även vårt marsvin när den en dag dog. Vi hade syrener, påskliljor, äppleträd och päronträd. Ett växthus som blåste omkull, tomater, potatis och sparris. Tvesjärtar, spindlar och en del möss. Vi grillade nästintill varje kväll och tio veckor sommarlov var en evighetslång tid. Vi åt frukost ute, slumrade till i en solvarm plaststol och kröp tätt intill vid grillen när daggen kom. Flintastek och korv med bröd. Högljudda syrsor och tvättlina mellan träden - där fanns allt. Men när jag skulle fylla sjutton tog det stopp och vi började om. Jag har bott i stan sen dess och varit glad för varje stund, fick nya kompisar och blev cool. Har egentligen aldrig längtat tillbaka, varit upptagen med världen runt om. New York, New Zeeland och sen tillbaka. Att resa är inte svårt, på en flygplats trivs jag bra. Har alltid tänkt att där skall jag va, oavsett vad.

Sen kom Algot och med honom en längtan tillbaka. Vi hade planerat en roadtrip till USA men ångrade oss i sista stund. Vi hade hittat ett par röda knutar, mitt i en sagolik sommardröm. För bra för att vara sann. Blonda lockar och saltvatten var nu allt jag kunde tänka på. Barnskrik i vattenspridaren, påskliljor och pioner på bordet. Spilld glass och jordgubbar från trädgården. Som om från ingenstans kunde det bli sant. Utan att tveka la vi semestern åt sidan och tänkte att världen får helt enkelt se upp och vänta en liten stund. För först skall Algot få egen rabatt med morötter och annat krafs, precis som jag en gång långt där bak. Det har gått på ett tu tre, jag har knappt hunnit med, så håll i hatten - den åttonde mars blir drömmen sann för vi har köpt en skånsk sommarskatt.