När jag köpte denna klänning var jag orolig att det bara skulle bli en julklänning. Vilket är ett ganska idiotiskt koncept, så när jag väl slog till ansträngde jag mig liksom lite extra för att tänka på alla roliga sätt man kan bära den. Sen dess har jag haft den asmycket, hehe. Sant. Längtar redan till sommaren och jag kan ha den med vita sneakers och stråhatt. [gallery columns="2" size="full" ids="2147367452,2147367453"] Hade den en liten stund på julafton faktiskt, men mest såg jag ut såhär pga så in i bomben trött. Bra tröja från Carin Wester som typ är en ny favvofärg. Lavendel-lila. Trick är att köpa den extra stor när man vill va fin men mysig. Jag och Algot lekte på lekplatsen i Kvidinge. Jag hittade en stol och kom på en bild jag ville ta. Algot gick snällt med på det hela, han är väl van vid det här laget. Roligt ändå, hoppas det ska bli minnen han får. När mamma vill fotografera något. Både Anton och hans mamma blev förvånade "är det där i Kvidinge!?". Anledningen jag älskar foto so much, jag får utlopp för alla bilder jag får i huvudet. Träna ögat, fånga något annat. Löve it. [gallery columns="2" size="full" ids="2147367451,2147367454"] Sjukt mycket vardag i ledigheten. Lekplats, julbad och leka med sina nya leksaker. En selfie, why not liksom. Typ de ända bilderna som finns på oss nuförtiden. [gallery columns="2" size="full" ids="2147367456,2147367457"] Vi åkte även ut till huset en sväng för att se att det stod kvar. Man vet ju aldrig. Det var svinkallt och bara lite musbajs. Men älskar ändå huset. Det är verkligen så mysigt. Bokningar till nästa sommar börjar redan trilla in. Idag åkte vi tillbaka till Malmö. I typ världens tråkigaste väder. När jag rullade upp rullgardinen i morse så hände...ingenting. Inte en enda strimma av dagsljus kom in i rummet. När vi åt lunch på tåget så tänkte jag att jag kommer sakna detta så sinnessjukt mycket när han är vuxen. Jag vet det redan nu. Trots att det är så sinnessjukt oglammigt. Att det är de här ögonblicken, vardagen med honom, dag ut och dag in är det som man kommer sakna. Som kommer prägla en. Präglar en. Typ en sjukt existentiellt jobbig och oerhört fin känsla samtidigt. True love har verkligen en framsida och en baksida. [gallery columns="2" size="full" ids="2147367447,2147367458"] Och så hann vi gå ut en sväng så vi fick daglig dos D-vitamin. Sen hade vi ju ficklampan så ingen fara på taket. Direkt från mobilen, nothing fancy - bara livet!
