Jag bestämde mig i lördags för att bara plocka upp kameran. Inspirationen har ju varit svajig den senaste tiden och jag har tänkt att det inte finns något att visa. Men det gör det ju alltid, men ibland kanske man får ändra vad man visar. Dagarna är ganska så händelselösa just nu, men samtidigt fyllda av fart. På så sätt att dagarna går så fort att jag häromdagen snyftade till Anton "jag hinner knappt tänka om jag tar av eller på Algot pyjamasen så fort dagarna går". Hur som, dagarna är fyllda av vardag och som alla vet är det ganska tidskrävande. Inte minst om man lever i Antons vardag för till korvstroganoffen servade han hemmagjord kimchi och egenpressad äpplejuice. Det slog mig nu att jag nog inte visat när vi pressade äpplen i huset. Det var en fin dag, ska visa! För att få någon slags dagsljus så gick vi till en lekplats. Ganska deppig syn om jag ska vara ärligt men Idun är sjukt gullig när hon tultar runt så det fanns ett underhållningsvärde bara i det. [gallery columns="2" size="full" ids="2147375708,2147375703"] Idun slickar på ett träd och Algot leker bil med stenar. 2020 i ett nötskal. Våra betong-barn! Även fast det är lite av en drömbild jag haft med båda barnen; när det är sommar och dom skriker förtjust medan de springer i vattenfontänerna utanför konsthallen. Ibland får vi timmarna att gå bara av att sätta Idun på en låda för det är helt nytt för henne och på något sätt blir det en skitmysig stund för hon tycker det är spännande och jag tycker hon är gullig när hon tycker det är spännande. I ett annat liv är jag på rejv på Ibiza, eller något. Avslutade kvällen med rillette och ett glas rött. Sen var den grå-mysiga-långsamma-lördagen helt plötsligt slut. Så kan livet också se ut.
