Jag känner mig sumpig. Jag underpresterar på samtliga områden i livet just nu. Hur mycket man än försöker rationalisera känslorna så är det fortfarande en trist situation att behöva, än en gång, ringa till både kompisar och jobbet och säga "hej, jag kan inte komma för jag vabbar". Huh, det är som att otillräcklighetskänslorna puffar kuddarna i soffan, sätter sig till rätta, lutar sig fram över soffbordet, där jag ligger uppdukad, och säger "Mmm, och vad här vi här då". Sen har vi den andra sumpen. Den som faktiskt kan jämföras med en kaffesump. Det går snabbare att förklara då. Använd, kategoriseras som restavfall, är geggig och tappa för fan inte den i golvet. Beskriver min status ganska väl. Men man kan säga att jag tappades i golvet när Idun kissade ner hela mig när hon satt i mitt knä och åt min mat igår. Imorse vaknade jag bedrövlig. Så jag bestämde mig för att tvätta håret idag. Det är en klen tröst, men trots allt en tröst när något på kroppen är helt och rent. Det och att ta på sig rena kläder. Myskläder förstås, men har insett att jag känner mig lite mindre sumpig när jag tvättar håret och tar på mig något helt och rent. Ett lifehack är faktiskt att ha myskläder som är som ett set. Typ mysklädernas variant på en kostym. Booom, moderåd direkt catwalken på kapellplan i Malmö! Raljera hjälper också (inte att missta med bottenlöst klag och gnäll, för det finns en läkande humor i en raljerande ton). Och jo, precis innan Idun kissade på mig igår, eller nåja, ett par timmar innan fick jag reda på att Baaam ska lägga ner i februari. Happ. GPS:en ska bara dirigera om oss, sen är vi på banan igen, hoppas jag iaf. Förresten, blir toppenglad för alla förslag på inlägg. Inte minst nu när vi står inför ett nytt boendekapitel, skriv gärna vad ni önskar! Jag tycker ni har kul idéer. Och så fort vår nuvarande lägenhet är såld och signerad ska jag djupdyka in i den nya - med er om allt går vägen! Och som pricken över i så lärde sig Idun en ny mening igår innan hon blev sjuk, som passar ganska så ypperligt i sammanhanget. Jag vill inte.
