<div> <div> </div> <div> </div> <div>Köket går äntligen framåt. Fortfarande allt för långsamt för min smak, jag vill helst att det skall gå på ett ögonblick, men ändå. Framåt. Det tar inte så lång tid innan man inser hur naiv man har varit kring vissa saker (men kanske bra det för annars skulle man väl aldrig ge sig på något, typ barnafödande och köksrenovering och så). Byggbranchen, renoveringsbranchen, snickeribranchen ger alla mig en en omgång. Förseningar hit, komplikationer dit och beställningar som ramlat mellan stolarna gör att vi lever i ett fullständigt kaos. Det är okej, för jag vet att det kommer bli fint och det är en kort period (det går över) men det kreativa kaoset lyser med sin frånvaro (finns det ens?). Det känns bara som kaosartad kaos. Jag kan knappt tänka en fullständig tänke när det är så här stökigt. Jag vaknar upp och tänker att jag inte vet vem jag är mitt i allt det här (gravidhormoner som spökar möjligvis). Denna gången handlar det definitivt om målet och inte ett dugg om processen. Målet är upplevelsen. I mitt huvud bejakar vi livet mer när vi (till sist) äter vår första frukost i vårt nya kök än när vi (ofrivilligt) lär oss hur ett kök blir till. </div> </div>
