Idag har vi haft ett av våra första besök. Min bror och Helle var här med alla kusiner och det var så himla fint. Knäppt att vi är 6 människor nu när vi ses allihopa. Men annars har vi tagit det rätt lugnt med besök denna gång såhär i början. Man behöver boa in sig och nu har jag lovat mig att inte jäkta på. Även om jag stundvis misslyckas även i det. Speciellt kroppsligt och känslomässigt så glömmer jag stundvis bort att det bara är 6 dagar sen jag födde barn. Vilket en väldigt gullig barnmorska påminde mig om igår när vi var på återbesök på BB. Bebisen må vara utanför magen men graviditeten är inte helt slut än bara för det. Och den här lilla människan. Som gjorde mig till mamma. Vi fortsätter kriga på. Idag gick vi en runda på stan, allt för mycket för mig egentligen, så energin tog slut inte ens halvvägs hem. Vilket gjorde att jag skällde onödigt på Algot, som blev ledsen och så blev jag ledsen för att jag gjort honom ledsen. Så satt vi där och grät och kramande varandra lite tills vi blev glada igen. Alla är så himla glada för allt det nya men samtidigt så är det stundvis så utmattande... nytt. Hann i alla fall knipa några fina grejer på rean. Inser att det kommer vara vinter ett tag till som behöver lite hjälp på traven. Om inget annat var det skönt att få tänka på något annat än såriga bröstvårtor och ömma underliv en liten stund. Även om jag skyndade mig tillbaka till sängen och bebisbubblan med insikten att den berömda bubblan nog inte bara är till för bebisen. Utan också sköra mammahjärtan.
