<div> <div> </div> <div><a href="http://emilydahl.se/" target="_blank" rel="noopener">Lucka 20 i Emily Dahls Julkalender </a></div> <div> </div> <div>Detta året har varit ett äventyr. Jag har gjort grejer jag, på fullaste allvar, aldrig trodde att jag skulle göra. Jag avslutade en universitetutbildning. Jag gifte mig. Och jag blev med barn. Varför dela upp dem på seperata år när man kan göra allt på en gång? (okej, rekomenderar ändå att kanske att dela upp det lite. Det skall erkännas att mitt hjärta och min hjärna har fått pumpa extra hårt i år för att hinna med allt). </div> <div> </div> <div>Saker som utbildning, äktenskap och barn är saker som, för mig, aldrig varit en självklar del av min framtid. Eller kanske, möjligtvis en del av en väldigt, väldigt avlägsen framtid. Jag har tidigare plumpt hävt ur mig saker som "jag ska aldrig gifta mig", "jag skall inte ha barn förrän jag är 35" och "man kan faktiskt få ett jobb utan en snobbig utbildning". Inget fel att göra livet så som jag sa att jag skulle göra, absolut inte, men det slår mig att jag (uppenbarligen)... ändrade mig. Jag började drömma om saker jag aldrig trodde jag skulle drömma om. Och när drömmarna uppenbarade sig så tänkte jag<em>: varför inte? </em>Så jag avslutade min utbildning med flaggan i topp, friade till Anton och frågade om han ville göra ett barn med mig utan att egentligen tänka för mycket på det för allting kändes så väldigt självklart. Och vet ni, det är så himla nervkittlande och spännande att ibland följa hjärtat istället för hjärnan. </div> <div> </div> <div> <span>Life is what happens to you while you’re busy making other plans, som John Lennon skulle ha sagt. </span></div> </div>