När vi var i Sydney och gick på den där arkitektur-turen så frågade guiden oss vilka destinationer vi hade på vår resa. När vi kom fram till Miami, rynkade han lite på pannan och gav ifrån sig ett "hm, interesting!". Vi tänkte inte överdrivet mycket mer på det... tills vi kom till Miami vill säga. Jag skulle vilja påstå att Miami är nästan precis som det skilldras i populärkultren. Tuttar, rumpor, guldtänder och house. Herregud, så mycket nakna kroppar, dunka dunka, shyssta fälgar och annat coolt. Ni fattar säkert. Jag och Anton känner oss som töntarna i klassen, som går hem i tid för att göra klart matematikläxan. Haha. Men här är varmt och göttigt, vilket är skönt. Miami beach är fin och vattnet är varmt. Vi kan bada hela halvtimmor ihop utan att Anton blir en smurf. Det är alltid kul. Miamis "ArtDeco" gata ligger precis vid havet. Vi göttar oss ganska mycket på hotellrummet, för det är tyst och skönt där. Haha. Det är vår sista vecka nu, så vi sunkar ner oss totalt. Vilket man får lov att göra. Tänk att vi bara har en vecka kvar! Jag kan inte alls förhålla mig till det. Tre månader har snart gått, hörrni. Det är en av de sakerna som skall bli skönt med att komma hem; smälta allt som har hänt. Reflektera över vad det är vi egentligen har hållt på med de senaste tre månaderna? Även om det såklart finns saker som jag redan nu vet att jag tar med mig hem, så är det alltid svårt att hitta distans och insikt i något man är mitt uppe i. Resan har varit så lång, färgstark och intensiv att jag knappt har hängt med själv. Vad har jag lärt mig? Vilka erfarenheter har jag skaffat mig? Vad kommer jag minnas mest och bäst? Är hemma likadant som innan? Saker behövs redas ut, för hjärtats och hjärnans skull. Vi är i Miami i ca två dagar till, sen åker vi till New York. Finally!
