Mina dagar spenderas mest hemma just nu. Men förra veckan orkade jag mig ut och socialisera lite. Jag var i extas. I torsdags hade Louise bjudit hem de JWHFbloggare som kunde på frukost. Så himla mysigt och fint att få komma till dukat bord hemma hos någon annan. Något man typ aldrig gör längre då det mest är caféer i långa travar. Vi blev bara fyra till sist men så mysigt det var. Tar med mig inspirationen, initiativet och gemenskapen till 2020. I fredags var den här godingen ledig från förskolan. Jag hade ett jobbuppdrag i Helsingborg som jag tänkte han också skulle gilla. I sin nya tröja som vi fick från goa Blaou - fina grejer från deras samarbete med Emilia som släpptes förra veckan och sålde typ slut på stuts. Förståligt. Han älskar tröjan speciellt och vägra ta av sig den. Och så besökte vi Fredriksdal och testade deras årliga julmarknad. Otrolig mysig och genuin. Julen som när man var liten typ. Det finns verkligen så mycket att göra och se i Skåne med omnejd. Om man bara tar sig ut sitt lite lata skal och på med upptäckarmössan så. Det är sagt även till mig själv. Hur som. Värt ett besök och personligen har jag redan lovat mig själv att komma tillbaka på rosdagarna i sommar som brukar vara i slutet av juni, början av juli om jag inte har helt fel för mig. På lördagen kom vi hem till Malmö igen och samtidigt knackade våra kompisar Matilda och Gudmund på dörren med saffransskorpor i högsta hugg. Vi drack te och sen var jag tvungen att lägga mig och vila. Det är ju ändå väldigt fint och skönt med kompisar man kan göra så med. Även fast jag känner mig som 132år istället för 32 när jag inte ens håller en hel dag. När jag vaknade hängdes det upp äppelskivor och Algot var så exalterad över myset att gravidhormonerna svämmade över av rördhet och livsmys. Och Anton den matlagningsälskande personen som svängde ihop pizza och soppa till oss alla fast jag lite surt deklarerat "vi har ingenting hemma". Väldigt mysiga stunder i vardagen, i en stundvis väldigt seg väntan just nu. Låt mig föda barn snart.
