Igår sålde vi vår lägenhet efter en hel dag av nagelbitande. Jag har knappt sovit i helgen pga adrealinpåslag och ängslighet, men hoppade till sist jämfota när vi slog försäljningsrekord per kvadratmeter i vår förening. Och med det sagt är det väl dags att presentera min tävlingsinstinkt. Den går inte att dölja längre. Vi åkte till Saluhallen för att fira lite! Beställde det vi var sugna på för att manifestera ett nytt boendekapitel. Anton höjde glaset lite för min förhandlingsteknik och envishet. Jag känner mig (uppenbarligen) lite stolt, nästan som när jag klarade körkortet. Jag körde upp fem gånger och var så sjukt nära på att ge upp, men när jag klarade det till sist kände jag mig typ oövervinnelig. Det ÄR en härlig känsla när man känner att man utfört något bra. Jag beställde svingod ravioli med bryntsmör, hasselnötter, salvia och mozzarella. Rekommenderar! Algot fick två kulor glass, en för vår gamla lägenhet och en för vår nya, när vi försöker förankra att vi ska flytta, hehe. Det är inte utan att marken under honom gungar lite när han ska flytta ifrån sitt första och hittills enda hem, samtidigt som han navigerar sig igenom skolans nya värld. För det mesta har det gått över förväntan och så bra men inte utan vissa bumps in the road. Dessa tappra sex åringar försöker förstå sig på den sociala världen på egen hand och ibland gör det helt enkelt ont. Mitt hjärta brast när han Algot berättade med tårar i ögonen att någon kallat honom ful. Vi hjälps åt att få grepp om vår nya tillvaro. Jag när jag ska försöka förklara och trösta, och Algot när han ska försöka förstå. Men i det stora hela och mitt i alla stora känslor hade vi en mysig kväll, vår lilla familj. Nu kan vi ha jullov i lugn och ro och börja planera den nya drömlyan. Jag firade med lakrits-viol-pralin från Chocolatte. Jag vågar påstå att det är den godaste pralinen ever.
