Jag hade glömt min kamera hemma hos Jenny och förra veckan fick jag tillbaka den. Lite kul ändå, när man kollade igenom senaste bilderna i kameran och insåg hur det verkligen gått från sommar till höst. Här ett axplock från de senaste veckorna i någon slags rakt upp och ner form. På min födelsedag fikade jag med Johanna, en superfin vän från tiden på Lunds Universitet. Som stöttade genom c-uppsats och så väntade vi barn samtidigt. Kreativ, glad och snäll på riktigt. Hoppas ni får se mer av henne framöver, hon har så mycket bra idéer och som, trots livet, vägrar släppa dem även om det ibland tar lite tid. Fint, real life och samtidigt inspirerande <3 På den tiden var det strålande sol och en riktig värmebölja väntade. Men det var jag lyckligt ovetandes om då och njöt med av en solig dag. Anton och Algot bjöd mig på lyxfika på Hollandia. Vi åt vår bröllopstårta som vi alltid gör där, den med passionmousse och chokladbotten. Finns ingen bättre. Så föreslog Anton att vi skulle gå och dricka lite vin och äta lite ost här. Jättebra idé - om sex månader. Nu blängde jag mest surt på honom och var sur på omständigheterna. Men när bebisen är ute, dåså. Fattar inte varför detta stället får så lite uppmärksamhet i diverse kanaler, sjukt mysigt och bra koncept ju. Och så har jag varit ute på landet, hemma hos Jenny. Då var värmeböljan igång, och det var så himla fint över åkrarna och bäst av allt var att Jenny stånkande över värmen lika mycket som jag. Ibland är det så jäkla skönt med banalt klagande. Vi jobbade ihop under dagen då jag stylade och hon fotograferade till ett reportage i Plaza. Älskar att jobba med Jenny. Imorgon är vi på't igen, fast till JWHF. Så har scoutat location och referensbilder för rätt feeling halva dagen. Tänker att det kommer bli fint. Kul definitivt. Och så en random sjukt oglammig bild. Men älskar den i sin vardaglighet. Ätit glass i Kvidinge. En Stockholmare som flyttat till Skånes mittpunkt och börjat göra gelato. Det måste man ju som hipsters-ish malmöiter älska. Och det gjorde vi. Varit en sväng i skogen. Sjukt härligt för sinnet och huvudet, ganska tufft för kroppen. Jisses vad det är tyngre snabbare denna gång. Eller så är det fem år sen jag var gravid sist och fått en behaglig dos av minnesförlust. Hjärnan är ju snäll på det sättet. Det var grönt när vi kom fram till huset. Ibland drar jag ner mättnaden i bilderna från huset för allt ser surrealistiskt grönt ut, haha. Också för att allt är så sinnessjukt vildvuxet. Nu var det en månad sen vi var där sist och mellan solsken och ösregn så mår all växtlighet väldigt bra. Med betoning på all. Ett exempel. Min rabatt full av ogräs och kriskål. Alltså ibland skrattar jag rakt ut när jag ser bilder på andra bloggar på deras rabatter. Får lust att lägga mig ner och ge upp. Tack o hej för mig liksom. Men icke. När vi åkte hem såg man faktiskt blommorna igen. Men det glömde jag ta bild på. Ätit munkar fyllda med äppelmos och Algot hade socker i hela ansiktet. Ett underbart livsbejakande ögonblick. Ätit nudlar med en fin vän på saluhallen. Ibland kan jag bli så sjukt sugen på nudlarna från Pink Head Noodle bar. Det är något med konsistensen som är så kul och god. Testa gärna! Och så hämtade jag Algot från förskolan en dag och då var det plötsligt höst. Men det är vi alla glada för, för det betyder en säsong närmre att jag slutar vara gravid och bebisen kommer.
