Innan regnet kom sprang jag runt i bara ben. Nu är det lite kallt igen och jag tycker det är lite skönt. Allting går så snabbt ändå, så en liten bromskloss på våren känns helt ok. Det är vackert på vår gård. Vad är detta för träd? Är det körsbär? Nä? Men fint. Vi förra gård var så otroligt fin och vi hade en trädgårdsmästare där som tog hand om den så fin. Men så börjar det blomma här också och jag släpper sakta det som en gång var. Idun och katthatten. Jag borrar in ansiktet i halsen på henne och tänker jag älskar älskar älskar älskar dig varje eftermiddag. Det är en annan takt på livet nu, vilket har fått mig att sakna henne. Och jag somnar varje kväll när jag nattar Algot för det känns så otroligt kärleksfullt. Sen att Idun har lärt sig olämpliga svärord som vi använt i rem frustration i andra tillfällen är sin sak. Det har varit en omställning för familjen att jag har en halvtidsanställning, det har det. Så vi går lite på sparlåga. Så pass att jag inte ens orkade gå i taket när jag en morgon stukade min fot ganska så rejält (och haft ont hela veckan) eller en annan dag när banken ringde för att någon hade kapat min identitet (alltså stulit mitt BankID). Jag bara tuggade på i telefonen som med allt annat som ska göras. Osäker på om det är bra eller dåligt? Idag så tog jag en lång lunch med en vän jag inte sett på länge idag. Bokade in en AW och sommarplaner för att ha något att se framemot och att det förhoppningsvis inte tar åtta månader till nästa gång vi ses. Men så går det när vi alla sitter i samma småbarnsbåt.
