Det slår mig att detta är första året på länge kanske någonsin för att ta i i alla fall första sommaren som inte är fylld av solnedgångar och kvällsmagi där kvällarna inte längre är lika långa som dagarna för ett år sen var Algot fortfarande mini portabel och gjorde som man sa sov lite hur som helst hela tiden och ingenting alls jag undrade varför alla tjatade om rutiner och sånt tjafs men, nu vet jag för dom behövs efterhand, rutinerna annars blir det ett jädra bök man kommer inte undan måste alltid betala här finns ingen springnota sover han nu, gör han helt enkelt inte det sen och kvällstiden själv ah, skall rätt mycket till för att offra den Algot lägger sig senaste klockan åtta sen sitter man där fast i sitt eget vardagsrum låter värre än vad det är för oftast är man så trött att man knappt vet var man är men ibland, när en solnedgång flimrar förbi i sociala mediers sken så tänker man åh, finns det en värld till en har jag sett på glänt när vi varit på fest Algot råkade somna i vagnen vid halv sex var klarvaken till midnatt sen men denna gången gjorde det inte så mycket vi rykte på axlarna och sa något om sommarlov bilen var fylld av bananer i pyjamas och otåliga barnrop när jag bad Anton stanna nu genast klev ut mitt i ingenstans det var knäpptyst och himlen den brann Mmm, jag fick i alla fall en sommarnatt
