Näst största händelsen denna helgen? Våren kom tillbaka! Tack gode gud. När jag cyklade till jobbet häromdagen tänkte jag "jag borde tagit vantar" när jag tappade känseln halvvägs. Äntligen kan man kasta jackan igen. Mitt bästa väder är ingen jacka, gärna tjocktröja. Jag och Idun hängde lite i sandlådan bara hon och jag. Det är verkligen himmelriket när man lyckas ge varandra några timmar själv hemma. Algot var hos en kompis och kvällen innan tog Anton med sig barnen till Mcdonalds medan jag låg och kollade sista säsongen Kardashian på soffan. Typiskt bild på livet just nu <3 Men den enskilt största händelsen denna helgen? Min bror, Helle, Viggo och Alice kom på besök. Det var rörande när de klev innanför dörren. Sist vi såg varandra IRL så kunde inte Idun gå. Det är brutalt när tiden går på det sättet den gått senaste året. Vi firade med en heldag på folkets park. Vi åt pizza. Tomat och mozzarella var godast. Keep it simple osv. Vi mötte en av Algots kompisar där och alla barnen hade sen glassmärken långt upp på kinderna efter att ha slurkat i sig veranda lite droppen av Calippon. Helle i fin vårjacka från Mango (som var randig inuti) och Idun i nystickad tröja från Helles mamma i finaste persiskofärgen. [gallery columns="2" size="full" ids="2147376467,2147376458"] Det var typ det bästa söndagen på evigheter. Jag var orolig att barnen skulle vara blyga mot varandra, speciellt Viggo och Algot som är så stora att tiden kan lämna både stora och små spår. Men det var typ tvärtom. Dom sprang in i leken som om ingenting hade hänt och Idun la sitt huvud på min brors axel både en och två gånger. Tack FaceTime för du lindrade smällen av det senaste året. Imorgon kommer min mamma på besök några dagar, Antons föräldrar är fullt vaccinerade och sist vi sågs kunde dem krama barnen. Stora små ögonblick och återföreningar som fått en att känna en helt ny typ av känslor <3