Så blev det vår sista dag här, vi flyger hem tidigt imorgon bitti. Den svenska högsommarvärmen sinade visserligen (kan fortfarande inte tro vilken tur vi har haft) men kvar var ändå ljuset och 15 grader varmt. Jag vaknade däremot trött och svullen. 3 dagars dippen. Varje gång vi är ute och reser är både jag och Anton sjukt sega på tredje dagen. Och Algot vaknade extra bestämd just idag. Varit sån dag då han skäller fram allting "Algot hungrig" ryter han och så åker dom Anton-iska ögonbrynen fram. Ibland är att titta på Algot som att titta på ett popcorn som smäller. Poff och så fick han en liten människocell till. Fascinerande och totalt ansträngande. Men kärleken till resandet har ändå dominerat dagen. Så sjukt tacksam över att vi kan åka iväg. Det är så otroligt lyxigt att få känna inspirationen flyga fritt. Vi har promenerat över 1 mil varje dag, så jag är minst sagt mör i kroppen just nu. Jag börjar tvivla på att kroppen någonsin blir helt återställd efter graviditeten, oavsett träning. Får ont på de mest märkliga ställena. Jag funderar på att gå till en osteopat nu när det är nytt år och allt. Hon jag tränar pilates hos rekommenderar det (inte minst efter en graviditet), någon som testat det någongång? Barcelona, I will definitivt be back. Tog med denna för den är så himla fin bild på mina två A. Såhär går dom runt nästan hela tiden om dagarna här. Önskar att jag också kunde vila lite på Antons huvud. Men sen igen så gör jag nog redan det på många sätt.