Jag började min morgon på MEC, där jag träffade Charlotte som är VD för ett företag jag jobbat med det senaste året. Det är en start-up inom proptech och det är extremt roligt och lärorikt. Det är också den kunden som tar mest av min tid just nu. Det är för en gång skull ganska härligt att bara jobba med en, lite större kund än springa runt på tre tusen olika uppdrag. Vi åt lunch på Spill, som ligger snett över MEC, tillsammans med Lisen på Surr för att prata om en eventuell film vi ska göra till kundens hemsida och sociala medier. Roliga lunchämnen alltså. Men vid två-tiden hade jag på mig mysbyxorna igen och klev in i min andra yrkesroll. Jobbeskrivning: mamma. Innebär: Obekväma tider, urusel lön, plågsamt ledarskap men i gengäld får du vara på en riktigt spännande arbetsplats, där du är garanterad en bonus i slutet av varje dagen. Jobbet har nämligen en arbetsgaranti där arbetsplatsen garanterar att hjärtat är fullt varje gång du går och lägger dig. Så detta är anledningen att jag sagt nej till en del uppdrag just nu. Exempel: Algot har saknat sig bästa kompis från förskolan och varit lite ledsen kring det. Så vid två-tiden cyklar jag genom halva stan för att hämta Jack, som cyklar genom halva stan för att hämta Algot. Det känns som en jäkla fin arbetsuppgift för resten av dagen, även om det är extremt svettigt också (bokstavligt talat, jag borde pumpat mina cykeldäck) och jag inte hinner något mer under resten av eftermiddagen. Ja, jag måste avfölja folk på Instagram som bara pratar jobb. Ja, jag är lite stressad i själen för att jag inte orkar kuta på alla fronter. Ja, jag undrar vad det ska bli av mig för jag blir stor. Ja, jag oroar mig. Men Algot och Idun ljög inte på den där anställningsintervjun. De erbjuder mängder av kärlek och är med och skapar sån enorm meningsfullhet. Så jag är ändå glad för att det finns möjlighet att ha dem som en av mina största kunder just nu.
