Vi spenderade 24 timmar i huset i helgen. Algot var hemma hos sin mormor över helgen så körde upp och njöt av livet med bara 1 barn. Men såklart sa jag minst 10 gånger "jag saknar Algot". Det lilla livet ger innerligen liv. Naturen börjar bli trött även om det fortfarande är väldigt grönt. Äpplena börjar bli mogna, snart fram med must-maskinen igen. Häromdagen öppnade vi en flaska sider från förra årets skörd. Mysigt! Jag fortsätter min trädgårdsresa. Efter sista slurken kaffe tog jag på mig gummistövlar och började dona. Klippte ner några döda grenar på vår fläderträd, med en hemmasnickrad såg och i pyjamas. Man är väl ett proffs. Hej korna! Här står Anton och Idun och mu:ar. Mysiga små random stunder i livet. Jag grävde upp nässlor och en risig ros. Så vi enkelt kan klippa gräset där. Jag tänker att det blir en fin och naturlig väg upp mot nästa gräsplätt där vi funderar på att anlägga ett nytt "rum" i trädgården efter vårt vackra träd ramlade. Tack för bra fokus Anton. Gillar ni våra hallon-ogräs-installation? Herregud, vilken dålig kombination tidsbrist + rookies är. Men vi fick i alla fall ett tips av Sandra att flytta både hallonen och våra blåbär eftersom hon trodde de stod för torrt där i slänten. Annars är hösthallon favoriter i trädgården. Eftersom de mognar sent på säsongen så finns det inga larver eller annat som i våra andra hallon! Kul att Idun inte ens pallar säga blåabär eller hallon längre utan bara skriker "MIN". Sen hade vi ungefär två minuter av en härlig stund där vi njöt av färska bär. Förlåt, jag menar, Idun njöt. Love her. Som när hon plockar upp en mördarsnigel och börjar sjunga "lilla snigel akta dig, akta dig" <3 Sen var de njutbara 24 timmarna i livet slut.
