Ännu en dag i karantän. Får man skämta om det än? Åsikterna flyger och har sig på internet men vad har man kvar om man även förlorar glimten i ögat. Jag får skitmycket ångest om jag går in i allt kaos. Jag läser typ ingenting om det, men får min information från Anton som läser allt. Känns som en bra mellanväg. Litar ändå på Antons rimlighet. Och älskar hans surdegsbullar han gräddar här hemma på morgonen. Det är seriöst dom bästa bullarna. Vi åt en enkel lunch i solen. Jag har blivit så bortskämd av Antons matlagning att jag helt tappat förmågan själv. När han var bortrest härom veckan (pre-corona) så frågade han vad jag ätit. "Käckebröd, pasta och köttbullar", svarade jag. Många frågade kring denna enkla vår-måltid och jag kan hälsa att det är pasta med ärtor och såsen är crème fraîche mixat med lite gröna ärtor, dill, citron, salt, peppar och lite varmröt lax till. Enkelt, så som det ska vara egentligen den här årstiden. Igår eftermiddag åkte vi till Magnarp strand. Här är vi mycket på sommaren för det är Antons familj ställe. Det är fint och mysigt här. Det finns en glassbil och en fiskrestaurang på sommaren eller så köper man med sig färsk fisk hem. Ljuvligt! Algot älskar stranden. I somras när jag låg sjuk i nässelutslag cyklade Anton och Algot till stranden varje dag efter förskolan. Så high on life att det vill han fortfarande göra varje dag och börjar bli mäkta frustrerad över att det är så kallt hela tiden. [gallery columns="2" size="full" ids="2147373077,2147373076"] Det var svinkallt men riktigt fint. Påväg hem från Magnarp strand så åker man förbi den här gårdsbutiken. Där vi brukar köpa lammfärs och en nygräddad vaniljbulle. Det är så fint hur Algot rör sig så hemma i dessa miljöer nu. Det blir hans kuliss. Gullig liten butik också. Och så fika till alla. På vägen ut så hon i kassan "glöm inte fika". Jag tror hela familjen betedde sig ganska hangry, hehe. Min gulliga unge i fina miljöer. Behöver inte mer än så ibland. Sen åkte vi hem och lagade färsbiffar med klyftpotatis och tzatziki. Somnade 21.30.
